"Du har en stor röst."
De orden, uttalade när Susanna Levonen var i precis rätt
ålder, blev startpunkten för hennes bana i livet. I dag är hon en
operasångerska som gång på gång imponerar med sina starka
gestaltningar av spännande kvinnoöden. Nu har turen kommit till
Marie i Wozzeck.
- Marie. Hon är en komplex ung kvinna som sitter fast i en
förutbestämd roll som hon inte kan finna någon utväg ur, hur hon än
försöker. Allt blir bara värre... Och den lott hon har fått sig
tilldelad går sedan i arv till hennes son, berättar Susanna som ser
Wozzeck som ett mästerverk om utanförskap och
orättvisa.
Pratsång och skönsång
Det är tidig kväll, men i NorrlandsOperans korridorer kan man
fortfarande höra dämpade sångskalor från övningsrummen. Att arbeta
som operasångare är ett hårt arbete och det gäller att hålla sitt
instrument i trim. Särskilt med en krävande roll som Marie. Vokalt
rör den sig i över två och en halv oktaver och stämman växlar
mycket mellan "pratsång" och "skönsång". Men att gestalta en roll
är förstås mer än att bara sjunga.
Rörelsespråket i Wozzeck har i Reich och Szybers regi
skalats av och stramats åt, allt för att framhäva karaktärernas
låsta positioner i livet. Den känslan blir ännu tydligare med
kostymerna som flirtar med idén om en tvångströja.
- Samtidigt söker de äkta impulser och uttryck från oss på scenen.
Det är en härlig utmaning att försöka hitta balansen mellan det
strama och tillspetsade kroppsspräket och det ärliga uttrycket,
säger Susanna.
Hektiskt halvår
Premiären av Wozzeck skedde 1 oktober. Repetitionerna
har pågått sedan i augusti. Och innan dess hade Susanna ett minst
sagt hektiskt halvår då hon var tjänstledig från NorrlandsOperan.
Det började med de TV-sända Trettondagskonserterna i Berwaldhallen
och dagen efter inhopp som Eboli i Don Carlos på
Göteborgsoperan och fortsatte därefter med Sieglinde i Wagners
Ring på Wermland Opera. "Stjärnan i Valkyrian...
och en enorm talang", skrev Klaus Billand om Susanna i det
prestigefulla operamagasinet Der neue Merker.
Belgien och USA
Samtidigt pendlade hon till Vlaamse Opera i Belgien där hon gjorde
Amneris i Aida med den legendariska regissören Peter
Konwitschny. Dessutom hann hon med en resa till New York
tillsammans med Det Kongelige Opera från Köpenhamn då hon blev
tillfrågad att följa med som cover för den danska Selma i Poul
Ruders opera Dancer in the Dark (som hade premiär på
NorrlandsOperan 2010).
Planerar kreativt
Susanna är gift med Per-Erik som är violinist i NorrlandsOperans
Symfoniorkester. Tillsammans har de den fyraårige sonen Johannes.
Med parets jobb gäller det att planera kreativt, så att familjen
hinner träffas. När Susanna gjorde Salome i Malmö till
exempel, följde familjen med och Susanna ammade den då sex månader
gamla sonen mellan repetitionerna. Och i somras tillbringade de en
och en halv månad tillsammans i Belgien.
En ideal situation
I operavärlden är det väldigt få som har
tillsvidareanställningar, men Susanna är en av dem. Att ha ett fast
jobb på NorrlandsOperan och att dessutom ha möjlighet att då och då
kunna ta uppdrag på andra opera- och konserthus, beskriver hon som
en ideal situation.
- Jag får möjlighet att utvecklas, vilket man gör genom att få
pröva sina vingar och studera olika stora konstnärer och regissörer
i andra miljöer. Sedan kan jag komma tillbaka hit med nya kunskaper
och inspiration. Det är väldigt värdefullt. Och man vill heller
inte bli tagen för given som en "lokal förmåga". Alla vinner på
det. Och så får Umeåpubliken lite variation, tillägger hon med ett
skratt.
Vuxna som tror på en
Men hur kom det sig att hon valde den här banan? Svaret är
Dora. Dora Lindgren, en pensionerad operasångerska som tog sig an
den då tonåriga Susanna som sångelev. Susanna kan inte nog betona
hur viktigt det är att ha vuxna som ser en och tror på en när man
är ung. Stenhårt. Det var Dora som sa det först: "Du måste satsa på
det här. Du har en stor röst."
Och med den fortsätter Susanna Levonen att göra underverk.
Text: Hanna Kangassalo
Skriv ut