Wozzeck rensar skallen med Sven-Ingvars
Innan fyrtio år fyllda har operasångaren FredrikZetterström redan sjungit de flesta av sina drömroller. I och medtitelrollen i Wozzeck slår ännu en dröm in. Men den tar påkrafterna, inte minst vokalt. För att rensa skallen lyssnar han påSven-Ingvars.
- Det är en fruktansvärt krävande roll, jag har aldrig varit medom någonting liknande faktiskt. Jag är på scenen nästan hela tidenoch så är det förstås en kämpig gestalt att komma innanför. Men detär framförallt det vokala. Den här sången innehåller allt: det ärlätt, lyriskt och fruktansvärt dramatiskt ibland, lågt och högt -full satsning hela tiden. Men det går bra, riktigt bra!
Vi träffas i NorrlandsOperans personalkantin där FredrikZetterström slängt i sig en snabb lunch mellan uppsjungning ochrepetition. I sitt yrke har han suttit i personalmatsalar ochsjungit på scener i de flesta av Nordens opera- och konserthus, menockså på andra håll i världen, i Chicago till exempel. Han reserför jämnan och den lilla fritid som blir över tillbringar han medsin sambo och sin tioåriga dotter i Stockholm.
När han själv var i hennes ålder började han som gosskörsolist påKungliga Operan. "The rest is history". Hur det kom sig att hanhamnade där har han svårt att svara på.
- Ingen i min familj jobbade med musik. Det bara föll sigså.
Fredrik har sjungit de flesta av operalitteraturens storabarytonroller, senast i Wermlandsoperans uppsättning av WagnersRingen. Han funderar noga när jag frågar om han har kvarnågon drömroll.
- Nej, jag har nog gjort de flesta. Det jag drömmer om nu är attgöra om dem och göra dem bättre.
Har du någon relation till Wozzeck sedanförut?
- Jag såg den på operan i Stockholm när jag var 12-13 år,så jag var tidigt ute. Jag minns att jag blev otroligt tagen avd-mollstycket i slutet, det är bedårande vackert. Resten av operanvar väl lite väl krävande för mig i den åldern. Det är nu i vuxenålder jag kan ta den till mig.
Hur skulle du beskriva din musiksmak utanförjobbet?
- Fruktansvärt simpel, speciellt under Wozzeck, då villjag rensa skallen med någonting helt annat. Sven-IngvarsFrödingskiva till exempel. På vägen hit i morse lyssnade jag påRaf, en italiensk popstjärna. Jag lyssnar verkligen på allt. Menjazz är jag inte så jätteförtjust i, trots att jag har försökt.
Varför tycker du att man ska gå och se den häroperan?
- Det är ett av de viktigaste musikdramatiska verken. Tonspråketär helt banbrytande och dessutom är det en engagerande opera. Detlåter som en klyscha, men den tar upp ämnen som alltid är aktuella- utanförskapet, mobbingen. Och så ska man se den för de godaartisterna förstås.
Till sist. Som operasångare är din röst ett ovärderligtverktyg. Vilken är din bästa kur mot en borttappadröst?
- En dekokt på honung, ingefära och citron. Och att inte sjungaWozzeck!
Text: Hanna Kangassalo